South Africa in my heart


På lördag ska jag föreläsa för mina kollegor i Finland i samband med en utbildning. Då kommer jag bland annat att visa bilder från Sydafrika. Helt galet att det redan gått ett år sen den resan! Satt och tittade igenom alla bilderna när jag förberedde mig inför helgen, och wow vad mycket vackert jag fotade! Bilderna kommer ju inte alls till sin rätt så här, och jag fotade det mesta med mobil, men ändå! Upplevelsen finns ju kvar i mitt hjärta, helt magisk och oförglömlig. Och väldigt välplanerat.

Det var ju en jobbresa, så vi hade föreläsningar och konferenser varje dag, och ändå hann vi uppleva det vackra landet lite grann. Men vi sov inte så mycket, det ska ju villigt erkännas… Väckning 04:30 för att hinna med en safariupplevelse innan frukost, och sen skulle man vara alert när vi började utbildningen, hihi! Tur man är en morgonmänniska i alla fall.

Att se djuren är helt fantastiskt, men det som berörde mig mest (förutom ett par möten med leoparden som jag får berätta om en annan gång, det var så överjordiskt coolt att det förtjänar ett eget inlägg) var den karga naturen i Kapama. Jag vill definitivt åka tillbaka till Sydafrika privat någon gång, och då är det vandrarkängor som gäller -det fanns ju vackra vandringsställen i närheten av Cape Town och South Point som vore rena drömmen att få utforska.

En kväll åt vi middag ute i bushen på ett iordningställt lägerområde. Då fick vi inte promenera själva längs stigen till toaletterna, utan var tvungna att säga till en beväpnad vakt. Visst vet jag att det är turistanpassat, men faktum är att bara nån vecka efter att vi varit där blev det en världsnyhet när ett lejon åt upp en tjuvjägare precis i området där vi varit.

Människomöten

Mars har varit en galen månad. Inser nu när drygt halva månaden har gått att jag planerade lite tokigt, men jag lär mig, och blir klokare för varje gång (hoppas jag i alla fall 😂). Jag tackade ja till ett par saker jag borde tackat nej till. Den ena saken hade jag makt att krångla mig ur, men vad gäller den andra får jag stå mitt kast. Det handlar faktiskt bara om bra och roliga saker, men Bra är som bekant Bästs värsta fiende, så det gäller att vara noga med var man lägger sin tid.

Hur som helst har jag varit med om många härliga människomöten de senaste veckorna. En av de Bästa sakerna jag gjort på sistone, var när jag träffade min kollega Karin på Steam Hotel i Västerås i förra veckan. Vi hade bokat ett lunchmöte för att bolla idéer med varandra, och blev kvar i givande samtal i flera timmar. Helt underbart!!

Vi har jobbat med samma varumärke båda två sen början av 2000-talet, och träffats massor av gånger. Under de senaste åren har vi flera gånger, på konferenser och utbildningar, konstaterat att vi borde träffas och byta tankar med varandra. När man jobbar fristående, så är man en del av en gemenskap, ja vi kallar det rent av ett systerskap i vår bransch, men vi saknar trots det arbetskamrater i vardagen.

Eftersom det är ett socialt givande jobb där vi är i kontakt med kunder och teammedlemmar kontinuerligt, så saknas ju inte mänsklig kontakt, utan snarare tvärtom. Men ibland vill man ändå byta tankar med någon som varit där man själv befinner sig i karriären, och då är det underbart att hitta en kollega som man kopplar med! Alla jobbar vi olika, och jag tror det var just den olikheten som gjorde samtalet i förra torsdags så oerhört värdefullt. Det var väldigt opretentiöst, och jag tror ingen av oss kände att vi måste leverera en massa, och ändå gav det så mycket. Jag fick nya tankar och idéer som jag redan börjat förverkliga.

Och by the way, Steam Hotel! Det är ju väldigt hajpat och inne, men verkligen inte oförtjänt. En snyggare miljö får man leta efter, och maten var sagolikt god och kändes väldigt fräsch och nyttig. Personalen var också supertrevlig, vår servitris var sådär lagom pratsam, öppen och trevlig. Jag gillar verkligen stället! Jag och maken är urdåliga på att unna oss avkoppling på tu man hand, men jag lovar här och nu att försöka boka in oss för en helg på Steam Hotel snart ❤️.